Ingen bra dag alls. Tårar bränner i vrån. Och detta är inte jag. Så långt från mig man kan komma. Ibland tänker jag och frågar mig själv om när man är ledsen, jätteledsen. Hur kommer då skrattet? Tur att jag vet men nu känns det så långt borta. Ta mig bara hem. Denna måndag och jag måste separera. Annars vet jag inte vad jag gör.
Usch.